Sänka och snabbsänka
Svar. Sänkningsreaktionen kallas även sänkan eller SR. Det är ett blodprov som kan tas för att se hur mycket inflammation som finns i kroppen. Vid infektioner kan sänkan vara förhöjd beroende på hur allvarlig infektionen är.
C-reaktivt protein (CRP)
Synligt blod i urinen makroskopisk hematuri Symtom och fynd i SVF Alarmsymtomen finns upptagna som kriterier för misstanke eller välgrundad misstanke i standardiserade vårdförlopp SVF. I SVF finns också en mängd andra symtom och fynd som kan ge misstanke om cancer, om än inte lika uttalad misstanke. Symtomen och fynden finns sammanställda i primärvårdsversionen av de standardiserade vårdförloppen, men även på webben.
Primärvårdsversioner, SVF pdf, nytt fönster Observera att dessa symtom och fynd måste ses i sitt sammanhang i respektive vårdförlopp och att symtomen också är vanliga i andra sjukdomstillstånd än cancer. Syftet med sammanställningen är att hjälpa t. Det innebär att symtom som uppenbart leder tanken till ett visst vårdförlopp finns inte med i sammanställningen, t.
Högriskgrupper Strukturerade metoder bör användas för att så tidigt som möjligt fånga upp patienter med ökad risk för cancer.
Här är skillanden mellan snabbsänka och högkänsligt CRP-test
Det är viktigt att kunskapen om alarmsymtom för cancer är väl spridd och tillämpas inom hela hälso- och sjukvården. Vissa högriskgrupper behöver omfattas av särskilda kontrollprogram. Det kan gälla både personer med en ärftlig ökad cancerrisk och personer som har ökad risk att insjukna till följd av annan sjukdom eller exponering för riskfaktorer.
Låg kunskap hos allmänheten Nästan hälften av de patienter som diagnostiseras med cancer söker på grund av ett alarmsymtom, och cancer som debuterar med alarmsymtom har generellt bättre prognos. Alarmsymtom på cancer är alltså viktiga att känna igen, både för professionen och för allmänheten.
Apoteket lanserar CRP-test, men får kritik ifrån läkare
Flera studier har dock visat att allmänheten har låg kännedom om alarmsymtom. Det leder till att endast tre av fyra patienter med alarmsymtom söker vård, och att många väntar runt en månad innan de söker vård. Individer från grupper med lägre socioekonomisk status, män och äldre personer har visat lägre kännedom om alarmsymtom och därmed längre väntetider. Teledermatoskopi Teledermatoskopi gör att korrekt diagnostik av melanom kan göras fortare, det förkortar ledtiden till operation, ger ökad trygghet hos patienter samt höjer kunskapen inom både primärvård och sekundärvård.
Teledermatoskopisk bedömning innebär att patienten söker till sin vårdcentral, en bedömning görs där av allmänläkare och misstänkta hudtumörer fotograferas med ett dermatoskop.
Bilderna samt övriga uppgifter sänds som en elektronisk remiss till hudklinik och bedöms av en hud-specialist. Detta tillvägagångssätt skiljer sig från det sedvanliga arbetssättet, där en remiss till hudkliniken skrivs utan bildmaterial, och patienten därefter gör ett besök där för bedömning.