Kvinnojour historia
De första svenska kvinnojourerna startade under i Stockholm (Alla Kvinnors Hus) och i Göteborg (Kvinnohusets krisjour, som sedan ändrade namn till Kvinnojouren Ada). De var en reaktion på att samhället saknade förmåga att ta itu med problemet med kvinnor som utsätts för våld och övergrepp av män i sin närhet. Kvinnojouren släpper boken Omsorg till döds De har tillsammans skrivit 3 böcker om kvinnojouren i Umeå.
25 nov: Kvinnojourens historia i Umeå
Omsorg till döds, Bryt tystnaden om sexualiserat våld mot kvinnor och barn och Tystnaden är bruten — ta ansvar. Titlarna på böckerna berättar något om hur kvinnojourens idéer utvecklades under den tiden. Vi får möta två kvinnoliv som tog lite olika vägar och som möttes på bestämda punkter. De kommer att resonera om vad som får kvinnor att gå samman mot alla odds, motstånd och stöd de fick på vägen samt egna insikter från den tiden.
Gunilla Nordenfors är född i Kiruna och Umeåbo sedan ungdomstiden. Hon har varit allt från fritidsledare, städare och fackligt aktiv i den berömda städerskekampen i slutet på talet, utbildad journalist, författare och en aktiv kvinnojourskvinna under hela jourens verksamma tid i Umeå.
Kvinnojourens historia på Kvinnohistoriskt museum
En riktig veteran. Agneta Lundström är född i Umeå och har varit lärare, specialpedagog och senare lärarutbildare på Umeå universitet.
Nu är hon forskare om lärare och konflikthantering i skolan. Under jourens första 10 år var Agneta aktiv i kvinnojouren. Tid: Där finns bland annat berättelser om Kvinnohusockupationen och uppstarten av en Kvinnojour i Umeå.