Vår alfabet
Svenska alfabetet är en variant av det moderna latinska alfabetet. Det består av 29 [1][2][3][4][5] bokstäver varav 26 är det latinska alfabetets grundbokstäver och tre är latinska bokstäver modifierade med diakritiska tecken (Å, Ä och Ö). Versaler ("stora bokstäver") A. B. Hem Alfabetets uppkomst Skriften är en av människans viktigaste uppfinningar. Stora delar av all kunskap som når oss varje dag kommer från skrift.
Våra tre alfabeten: om versaler, gemener och kapitäler
Och hur mycket av allt vi lär oss skulle vi ens komma ihåg om vi inte kunde läsa och skriva? Med skriftens hjälp kan man så att säga fotografera det talade språket. Vad folk tänkt och lärt sig kan tack vare skriften nå oss genom tid och rum och binda samman generationers kunskap. M Bild: Pixabay Språkets makt Tänk till exempel på judarna. Judendomen har överlevt ett par tusen års förföljelser och detta trots att folket varit skingrat över hela världen.
Tack vare de religiösa skrifterna har folket kunnat hållas samman. Vi vet mycket om livet i det gamla Egypten , antikens Grekland och Rom därför att det finns så mycket skrivet bevarat. Vi vet däremot mycket lite om kelternas liv i Gallien eller på Pyreneiska halvön. Folken där hade inget skriftspråk. Under de romerska lagren hittar man t.
Mynten tyder på ett utvecklat näringsliv. Varför skulle för övrigt Caesar ha varit intresserad av Gallien om det inte funnits lockande rikedomar av olika slag? Bilder men inget språk Det är ofta svårt att få en sann bild av hur folk levde förr i tiden. När arkeologerna arbetar måste de för det mesta klara sig med slumpartade fynd från soptippar, gravar och annat som ligger i jorden.
Det blir ofta en ofullständig bild. Ett barns teckning av ett hus på en lertavla kan bevaras i 5 år. Underbart vackra melodier, som kanske glatt många och påverkat dem på olika sätt, har däremot försvunnit eftersom de inte blivit nedtecknade. Vi kan beundra de fantastiska grottbilderna från Altamira och andra grottor, men vi vet ingenting om varför de målades. Tänk om konstnärerna kunnat skriva en guidebok till sentida besökare!
Just frånvaron av skriftspråk präglade länge vår syn på Afrikas historia. Många menade att större delen av kontinenten inte haft någon historia förrän européerna kom dit. I takt med utgrävningar, i synnerhet i Östafrika, friläggs en helt annan verklighet. Samma resonemang gäller för stora delar av världen.