Kraftiga gaser i magen
Mycket gaser i magen kan ge symtom som: att du får uppblåst mage och kanske måste knäppa upp byxorna. att magen bullrar och låter. att du får magont eller magknip, det kan flyttas runt och stundtals göra mycket ont.
Gaser i magen
att du rapar. att du pruttar. Vad kan jag göra själv? Här är några exempel på vad du kan göra för att minska. Ladda ner appen Vad kan jag göra själv? Mycket av det obehag som kan uppstå vid matsmältningsproblem går att komma till rätta med genom kost och dagsvanor.
6 tillfällen då du bör söka vård för ditt barns ont i magen
Här är några åtgärder som kan hjälpa vid magbesvär och lindra magont: Undvik svårsmält mat, som stekt, kryddad eller fettrik kost. Om du har akut diarré, bör du också undvika mjölk och mejeriprodukter. Många reagerar även på lök, kål och baljväxter som bönor och ärter. Dra ner på kolsyrade drycker.
Kramp i magen
Undvik sådant som innehåller sötningsmedel. Se till att få i dig lagom med fibrer. Välj gärna lösliga fibrer, som havre eller psylliumfrö. Lösliga fibrer hjälper till att normalisera avföringen både vid trög och lös mage. Ta probiotikakapslar, som innehåller goda tarmbakterier. Det finns receptfritt på apoteket. Se till att fördela maten över minst tre måltider om dagen.
Ät i en lugn och stressfri miljö. Drick tillräckligt med vatten, mellan en och två liter om dagen. Vid förstoppning och uppblåsthet är motion en viktig del av egenvården.
Fysisk aktivitet hjälper till att hålla igång tarmen och att få ut gaser ur magen. När ska jag söka vård? Tveka inte att söka hjälp om egenvård inte har gett resultat inom ett par veckor. I vissa situationer ska du dock kontakta sjukvården så snart som möjligt. Det gäller vid: Uttorkning. Vid kräkning och diarré förlorar du mycket vätska, och du kan ha svårt att få i dig — och behålla — så mycket vatten som du behöver.
Tecken på uttorkning är att du kissar mindre, har insjunkna ögon, är torr i munnen, samt känner dig omtöcknad, yr, trött eller har huvudvärk. Blod i avföringen eller kräkning. Någon enstaka droppe blod är ingen fara, men om du lägger märke till större mängder blod ska du kontakta vården omedelbart. Detsamma gäller om du har uppkastningar som är tjärliknande eller ser ut som kaffesump.